thereesejonsson

Tänk att min dag förstördes idag när vi skulle ha klassråd..
När jag skulle skriva datumet som var idag, alltså 11/11..
För ett årsedan dog min morfar på den här dagen, det var den VÄRSTA dagen på hela året.
Det var då jag sprang på 3 minuter till min mormor och as grinade för ingen annan förstod mig.
Min mormor satt och kramade om mig och jag vet att hon höll om mig om allt jag sa, men vågade inte direket
säga det till mig, men de syndes!

Tills mamma åkt hem från jobbet för hon inte orkade med nå mer
och hörde hur verkligen ledsen jag var och allt ja vela var att åka till morfar på sjukhuset.
Jag var så övertygad om att han levde och skulle klara sig, ja uppfattade inte riktigt
"dödsbädden" eftersom han var min morfar och inte kunde gå bort från oss,
jag har ju aldrig mist någon före det.

Vi var bara 5 minuter ifrån Hudik då ja fick mitt sms från Miriam när ja hade frågat hur de var med honom
" ni hinner inte hit, han har gått bort.."

jag satt tyst i bilen, och inte vågade säga nått till min mamma för ja var rädd att hon skulle bryta ihop.
efter ungefär 3 minuter sa jag det och såg att hon började grina, och jag efter..

Min morbror mötte oss utanför, alla de andra var inne..
Jag var allderes blöt i ansiktet av tårar. Mamma frågade mig om ja verkligen orkade gå in där men ja skulle in..

När vi kom in såg vi " Sven" på en skylt med en svart prick på.. Som visade att han hade gått bort.
när vi kom in låg han i sängen så tyst, jag vågade inte gå fram till honom och ja vågade nästan inte ta i hans hand för jag trodde han skulle ta tag i den (ni vet... filmer)

Så därför vet ni alla som var nära mig idag varför jag ledsen & blandad sur och arg.
Allt blev bara en ren kaos idag.